Jag känner att jag ska byta bana helt och hållet. Men nu ska jag bara komma på vad jag vill göra. Pratade med AF idag och hon var trevlig och positiv till att jag ville byta bana. Hon tyckte jag skulle fundera samtidigt som jag njuter av min son. Sen ska jag höra av mig så ordnar vi ett möte.

Nästa vecka ska jag opereras. Jag både ser fram emot det och inte. Det ska bli sjuk skönt att inte vara konstant kissnödig, och att kanske få en plattare mage. Men jag är så nervös för att bli sövd. Jag har blivit det förr och visst har jag varit lite orolig men inte som nu när jag har Cebastian. Och hur ska jag klara mig utan honom på sjukhuset??